Allt känns så hopplöst med hennes mat just nu. Cellgifterna gjorde att hela perioden med matintroducering gick åt pipan. Hon skrek som om vi försökte döda henne.
När vi väntade på underhållsmedicinerna så började hon äta mangopuré som jag hade själv gjort. Och det är i stort sett det hon äter nu också. Vi har dock blandat i turkisk yoghurt och lite majsgröt. Majsvälling har hon börjat äta med. (Hon tål inte havre) Hon går inte upp av den maten! Hon är så tanig att man känner hennes ryggrad igenom kläderna. Inte helt utan att man känner att man är en dålig förälder för att man inte får henne att äta.
Annars mår Natasha fint! Kindtanden bökar lite då och då, men det brukar gå ganska snabbt över. Det här jäkla vädret är ingen höjdare dock. Vi har inte haft ett enda tillfälle att gå ut till sandlådan och leka sedan vi kom från Finland för snart två veckor sedan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar